onsdag 28 september 2011

Vild Politik

Idag gjorde jag en liten enruting med tanke på att en av Sverigedemokraternas William Petzäll som här om dagen hoppade av partiet men valde att behålla sin riksdagsplats, han är alltså vad man kallar en politisk vilde. Det för mina tankar till Sten Andersson som 2001 lämnade Moderaterna för SD. Nu kan man väl säga att SD på ett sätt fått betala igen den skulden.

Konstigt att det inte blev lika mycket uppmärksamhet när Göran Thingwall 2010 lämnade Moderaterna för Sveriges pensionärers intresseparti (SPI). De hade nog mått bra av att få lite mediautrymme, men frågor som rör pensionärer och funktionshindrade är tydligen för tråkiga för att skriva om. Strålkastarljuset (liksom taxibilarna) är tydligen reserverade för SD. (Jo, jag är medveten om att jag själv bidrar till det genom att göra det här inlägget.)

Hur som helst antyder Petzäll-affären att SD har problem med att rekrytera vettigt och pålitligt folk. Undrar varför ;)

2 kommentarer:

  1. Pricksäkert inlägg. Och vilken läcker blogg du har Rickard! Har lagt till Udork på min länklista.

    SvaraRadera
  2. Just politisk vilde-grejen tycker jag är så fånig. Varför väljer man att hoppa av partiet men behålla sin riksdagsplats? Vad hoppas man åstadkomma?
    Götene har en fin relation till det där. Det var för ett par mandatperioder sen när Vänsterpartiet satsade som helvete på Olle Kraft, och Olle satsade också själv väldigt hårt för att komma till riksdagen. Allt skulle bli så bra! Han lyckades vinna folkets förtroende och kom till riksdagen, bara för att nästan direkt hoppa av partiet och bli politisk vilde. Han var emot systemet, hette det.

    Bra inlägg annars! Motsägelsen har du fångat perfekt i enrutingen :)

    SvaraRadera